Attityder

Ett skepp kommer lastat…

Claes Mattisson, boende på Kronan, älskar att teckna. Gärna båtar. Hans bilder har oftast någon märklig detalj, där logiken sätts ur spel.

– Som du ser har kaptenen tagit ångmaskinen på släp. Det är förstås helt galet, då det inte går att överföra någon kraft framåt genom trossen, förklarar han.

Dikt av Mattisson

Som man sår
får man skörda
gäller i livet
men om man får sår
som blir en börda
får man leva på diet
och plåster
för vi lever ju
inte i paradiset
men kan ibland ändå
ta del av nöjet
och ge och ta
som om man vore frisk

(Claes Mattisson, boende på Kronan)

”Jag ser fram emot att få en egen spis”

Juno Westman bor idag på Kronan, ett boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Hon ser fram emot möjligheten att få flytta in i ett nytt boende i Mariastaden.
– Det är jättebra och roligt. Kronan är ju slitet och utdömt. Vi har det väldigt kallt på vintrarna. Jag ser mest fram emot att få egen spis så att jag kan koka ägg till kvällsmaten. Frukost och lunch serveras i kafeterian, men kvällsmat får vi ordna själva.

Hon beskriver en vanlig dag, som oftast innehåller någon social aktivitet.
– Ibland åker jag och handlar, ibland är jag nere på sysselsättningen, som ligger i Kronans källare. Vi brukar spela bowling och boxning på Wii. Jag brukar hälsa på en kompis i Lussebäcken som bor själv i en lägenhet. Sedan har jag en kontaktperson som jag träffar och gör roliga saker tillsammans med.

Annars klarar hon sig ganska mycket själv i vardagen.
– Jag får hjälp med medicineringen. Personalen här är väldigt duktiga.

Protester beror på okunskap
Juno är förstås bekymrad över de protester som ibland uppstår när det planeras nya boenden för psykiskt funktionsnedsatta.
– Jag tycker det är tramsigt. Men det beror på okunskap, tror jag. De som är oroliga skulle ta reda på vad det egentligen handlar om. Vi är inte farliga – inte någon av oss. De som möjligen skulle kunna vara farliga sitter inlåsta på rättspsyk.

Ett bra sätt att bemöta rädslan tror hon är genom personliga möten.
– Man får väl samla folk här och visa att ingen är farlig. Och samtidigt försöka ta reda på vad de är rädda för egentligen.

Helst vill hon bli bemött som vem som helst, med respekt.
– Men när jag går på stan är det nog ingen som märker att jag har en psykisk diagnos. Det syns inte på mig. Jag mår rätt bra med hjälp av mina mediciner.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?
– En fin sommar!

Fira världsautismdagen i Ängelholm

Idag är det världsautismdagen. Den firas bland annat med utställningen Wall of Fame, diskussionsforum och föreläsningar på Stadsbiblioteket i Ängelholm. Läs mer om detta här.

Världsautismdagen är instiftad av FN och firas 2 april varje år för att öka medvetenheten om och förståelsen för personer med psykiska funktionsnedsättningar i autismspektrat.

”Det är bara nya människor”

Vi har ställt några snabba frågor till Linnéa, 14, som under veckan har praktiserat på Kronan, ett boende för psykiskt funktionsnedsatta.

Hur har du upplevt den här veckan på Kronan?

– Intressant och nyttigt. Man får se en helt annan sida av dem som bor här. Det är lätt att göra sig en bild av hur de är när man bara ser dem på stan, men det ändras när man träffar och lär känna dem.

Hur skulle du beskriva dem som bor här?

– Alla är olika personer, men de är trevliga, snälla och roliga. Verkligen inte farliga.

Vad har du fått göra under dagarna här?

– Jag har hjälpt till i sysselsättningen, så jag har spelat spel, ritat, dansat, tränat yoga och förstås pratat mycket med dem som kommer hit.

Vad tänker du om protesterna mot att det ska byggas nytt boende till de här personerna i Mariastaden?

– Jag förstår inte varför man inte skulle kunna bygga där. De behöver inte vara oroliga. Det är bara nya människor.

Har du något tips till de blivande grannarna om hur de ska bemöta de här personerna?

– De ska bara vara som vanligt och inte särbehandla dem. Det är vanliga människor, som gillar att prata om sina familjer och saker de har gjort och upplevt.

Träffa Hjärnkolls ambassadörer efter Gökboet i Malmö

Efter 5 av Moomsteaterns söndagsföreställningar av Gökboet på Folkets hus i Malmö – 10 mars, 17 mars, 7 april, 14 april och 21 april – kan publiken stanna kvar för eftersnack med någon av Hjärnkolls attitydambassadörer; personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Dessa föreläsningar är gratis och du kan anmäla dig även om du inte ska gå på själva föreställningen. Läs mer om detta här.

Ökad tolerans för personer med psykisk ohälsa i Skåne

Skåne har varit ett prioriterat län för den nationella kampanjen Hjärnkoll sedan 2011 och det har gett resultat. Enligt den årliga attitydundersökningen från Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) tycker 74 procent av skåningarna att man bör acceptera att bli granne med en psykiatrisk verksamhet. Detta jämfört med knappt 67 procent när kampanjen började.

Motsvarande anser knappt 19 procent att lokalbefolkningen har goda skäl att motarbeta en utlokalisering av psykiatrisk verksamhet i bostadsområdet. 2011 var den siffran över 25 procent.

Skåningarna följer därmed trenden i de län som varit kampanjlän sedan Hjärnkoll startade 2009. Hjärnkoll arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt.

Läs mer om CEPI:s undersökning på Hjärnkolls webbplats.

En vanlig eller ovanlig dag på Kronans boende

Vad är Kronan? Jo det är ett boende med särskild service för människor med psykiska funktionshinder som Helsingborgs stad driver. Här finns 18 lägenheter, både enrumslägenheter och tvårumslägenheter. De som bor här har blivit beviljade boendestöd av socialförvaltningen.

Vi i dagpersonalen börjar klockan 8, då vi avlöser den personal som varit här på natten. Vi går till de allmänna utrymmena dit våra boende kommer för att äta frukost. Idag fyller en man som bor här 50 år. Han uppvaktas med present och sång av oss alla. Vi pratar och finns tillhands i matsalen under frukosten.

En av våra boende hjälper till med morgondisken, detta gör hon nästa varje dag, och säger ofta till oss att ”vi hjälper ju henne så då vill hon ge något tillbaka”. Fin tanke!

Efter frukost är vi behjälpliga för de som bor här. Idag är det två som får hjälp med städ och tvätt. Det är drygt att städa idag då man drar in mycket smuts i lägenheterna i det här vädret. Vi har också en som ska få hjälp med dusch idag, men då han känner sig yr bestämmer vi att vi fixar detta på eftermiddagen. Man måste ju vara flexibel i detta arbete.

En personal pratar med en boende som fick hjälp med städning i går. Denna kvinna har mycket känsla av tvång i sin vardag och hon vill förklara en sak som vi pratade om igår. Vi personal pratar vidare en stund efteråt kring denna kvinnans problematik.

Förmiddagen rullar på med diverse sysslor och vi sitter ner en stund och pratar och dricker kaffe. De boende kommer och går i matsalen.

Någon går iväg med en av de boende till Maxi för att handla och fylla på dennes busskort. Det ringer på dörren och det är veckans matleverans som ska packas upp. Telefonen ringer; det är en elev som ska börja här om några veckor och som vill veta var vi finns någonstans. Jag önskar henne välkommen hit. Det är trevligt med praktikanter, det är lärande både för oss och dem.

Dagen fortsätter med lite dokumentation och vi ringer och beställer ett nytt ”grönt kort” till en boende. Då antidepressiva och antipsykotiska mediciner kan orsaka hål i tänderna kan man få rätt till ett särskilt tandvårdskort vid långvarig medicinering.

Personer som bor i egna lägenheter kommer hit och äter lunch. Dessa börja droppa in och vi pratar lite med alla.

Personal går ut till de boende och delar ut mediciner, annan personal börjar förbereda för middagen där vi är behjälpliga och serverar.

En klient utifrån hjälper till med disken, en viktig syssla som han sällan missar.

Vi ger en rapport till eftermiddagspersonalen. Distriktssköterskan kommer hit för att ge spruta till en dam och lämna medicin. Vi har också varit iväg och köpt tårta med mannen som fyller år idag, som han bjuder på till kvällen.

På eftermiddagen går en personal runt och lämnar ut medicinrullar till de boende, en är ute i tvättstugan, en sitter och gör ESL (ett program för träning av självständighet för personer med psykossjukdomar) med en boende och så skrivs ju detta.

Jag sitter och pratar med klienterna som kommer in i matsalen. Det är viktigt att det finns tid till dessa möten.

Jag har idag också planerat in nästa husmöte som vi försöker ha en gång per månad.

På kvällen finns vi tillgängliga här för våra boende och dagen avslutas med att vi rapporterar över till nattpersonalen.

Dagen är slut, vi ses i morgon!
/Kronan

Om trygghet kring våra boenden med särskild service

Vi tar några frågor till gällande tryggheten kring det planerade boendet i Mariastaden.

Boendet ska ligga intill en planerad skola/förskola och en lekpark. Varför placeras inte de här personerna på en institution i ett mindre tätbebyggt område?

Enligt 1995 års psykiatrireform ska dessa personer som tidigare bott hela sitt liv på institution integreras i samhället och ha samma rättigheter som andra medborgare. De har rätt att bo i alla områden och den här typen av boenden ska placeras ut runt om i staden och integreras i den normala bebyggelsen.

Många har flyttat till området för att få en trygg och lugn plats för sina barn. Hur ska barnens säkerhet garanteras?

Socialförvaltningen tar ansvar för tryggheten – i första hand för de boende själva och personalen. Personalen är välutbildad och kompetent och har tydliga rutiner för hur de ska bemöta de boende. Vi har ett nära samarbete med psykiatrin.

Personerna som kommer att bo här är välkända och välutredda och ska passa in i boendet och i området. Någon som stör ordningen är inte lämplig i den här typen av boende. Det här är snarare personer som drar sig undan.

Det viktigaste för barnen är att deras föräldrar får korrekt information så att de inte oroar sina barn i onödan.

Vilket ansvar har ni för de boende när de rör sig utanför boendet?

De har all rätt att röra sig fritt i samhället och de behöver inte vaktas. Däremot behöver de tillgång till stöd för att klara sin vardag och ibland för att de helt enkelt behöver sällskap.

(Svaren är en sammanställning av bidrag från Dinah Åbinger, tillträdande socialdirektör; Åke Malmén, enhetschef socialpsykiatrin och Helena Sjöstrand, samordnare socialpsykiatrin.)

Finns det ett samband mellan psykisk ohälsa och våldsamhet?

Många frågor kring planerade boenden för psykiskt funktionsnedsatta rör trygghet för omgivningen, i synnerhet barnfamiljer.

Fråga: Det finns många exempel i nutid på oskyldiga barn som råkat ut för psykiskt sjuka människors utbrott…

Sambandet mellan våld och psykisk ohälsa är i själva verket närmast obefintligt. Tyvärr kan man få en helt annan bild i media, som tar upp extremfallen och gärna nöjer sig med en förenklad förklaring om psykisk sjukdom som en orsak i sig, snarare än att se till hela livssituationen. Det kan till exempel röra sig om personer som inte får hjälp och stöd av samhället utan ”självmedicinerar” genom missbruk.

2010 presenterade Karolinska Institutet en rapport tillsammans med Oxford University som visar att bipolär eller manodepressiv sjukdom inte ökar risken att begå våldsbrott. Överrepresentationen i våldsbrott av personer med bipolär sjukdom förklaras istället nästan helt av samtidigt missbruk. Tidigare forskning har visat liknande resultat när det gäller schizofreni. Läs mer på Karolinska Institutets webbplats.

Du kan läsa mer om hur samhället ser på psykisk ohälsa på Hjärnkolls webb.

Här kan du läsa en rapport om bilden av psykisk ohälsa i media, bland annat i samband med mordet på Anna Lindh (pdf).